onsdag 6 oktober 2010
I try
Är jag trött? Ja. Borde jag sova? Ja!! Varför sover jag inte? Jag såg nyss lite W.a.T och ville lyssna på den där fina låten som e vår! Vad tror jag egentligen kommer hända om fem år? Vi kommer sitta i varsin världsdel och inse att vi egentligen varit kära på alla sätt alla år.
Idag öppnade jag min dagbok för första gången på väldigt länge. Sedan mars 2010. Sextonde mars rättare sagt vill jag minnas. Känns så kort tid sedan, men ändå så länge sedan. Det har hänt så mycket sedan dess.
Det här till exempel:
Nej jag orkar inte rabbla upp allt. Vad bevisar det? Att jag förändrats, att jag går vidare? Jag behöver väl ingen lista för att se att mitt liv ständigt är i rörelse. Det här är ingen jädra sammanfattning på hur mycket som skett. Jag vet hur långt jag kommit med mig själv ändå. Det jag lärt mig.
Jag skriver den här blogspoten för mig själv. Därav blir den såhär trist ibland. Men skulle jag skriva den för någon annan skulle jag skriva den för fröken Rylander. Hon skulle inte bli av med det här. Jag vill skriva för henne! jag blev så rörd över den finaste kritiken jag fått av henne, av någon på länge.
Nåväl, för en gångs skull kan jag väl erkänna att jag lyssnar på "It takes a fool to remain sane". Lyssnar inte på den särskilt ofta, men det händer ibland. Jag tycker om hur Salo sjunger i den här låten. Han är övertygad liksom!!
Från en sak till en annan. Jag "surfar" in på Stockholms universitet och tittar på de kurser de har under hösten 2011 innan det eventuellt (förhoppningsvis) bär av till Brighton våren 2012. Jag hittar många väldigt spännande kurser jag vill läsa, för att nämna en; internationella relationer om jag minns rätt. Men de kurser jag helst av allt vill läsa; Genus och sexualitet 7,5 hp och Sexualitetens kulturhistoira 15 hp. (Samt även genusvetenskap och sexologi men de finns ju inte på su!!!). Jag blev glad när jag såg att varken någon av kurserna var högre än 15 hp, och tänkte då att jag kunde läsa dem efter varandra. Men sedan såg jag att de börjar samtidigt. Varför måste det vara så!! Varför kan det inte bara gå precis som jag vill någon enda jävla gång.
Det här till exempel:
Nej jag orkar inte rabbla upp allt. Vad bevisar det? Att jag förändrats, att jag går vidare? Jag behöver väl ingen lista för att se att mitt liv ständigt är i rörelse. Det här är ingen jädra sammanfattning på hur mycket som skett. Jag vet hur långt jag kommit med mig själv ändå. Det jag lärt mig.
Jag skriver den här blogspoten för mig själv. Därav blir den såhär trist ibland. Men skulle jag skriva den för någon annan skulle jag skriva den för fröken Rylander. Hon skulle inte bli av med det här. Jag vill skriva för henne! jag blev så rörd över den finaste kritiken jag fått av henne, av någon på länge.
Nåväl, för en gångs skull kan jag väl erkänna att jag lyssnar på "It takes a fool to remain sane". Lyssnar inte på den särskilt ofta, men det händer ibland. Jag tycker om hur Salo sjunger i den här låten. Han är övertygad liksom!!
Från en sak till en annan. Jag "surfar" in på Stockholms universitet och tittar på de kurser de har under hösten 2011 innan det eventuellt (förhoppningsvis) bär av till Brighton våren 2012. Jag hittar många väldigt spännande kurser jag vill läsa, för att nämna en; internationella relationer om jag minns rätt. Men de kurser jag helst av allt vill läsa; Genus och sexualitet 7,5 hp och Sexualitetens kulturhistoira 15 hp. (Samt även genusvetenskap och sexologi men de finns ju inte på su!!!). Jag blev glad när jag såg att varken någon av kurserna var högre än 15 hp, och tänkte då att jag kunde läsa dem efter varandra. Men sedan såg jag att de börjar samtidigt. Varför måste det vara så!! Varför kan det inte bara gå precis som jag vill någon enda jävla gång.
söndag 3 oktober 2010
Vuxna människor
Ett par kommer ut från parterapin.
- Ligga med varandra, varför har vi aldrig tänkt på det förut?
Ja. Jag är ingen vitsare. Ganska för seriös för det. Men för en gångs skulle bjuder jag på det!
- Ligga med varandra, varför har vi aldrig tänkt på det förut?
Ja. Jag är ingen vitsare. Ganska för seriös för det. Men för en gångs skulle bjuder jag på det!
Hallelujah som om jag aldrig skulle älska igen
Förstår mig inte riktigt på den, men varje gång jag lyssnar på den får den känna mig så nära döden, avsked. kärlek. Allt sätts lite på sin spets. Hallelujah.
Vet inte vilken av Jeffs och Leonards version som jag gillar mest. Kanske Leonards. Jeffs känns ännu mer verkligen på något sätt, kanske för att han är död. Båda har fina texter. Båda är nära någon älskade och båda är nära döden.
Det känns som att det tar slut med någon. Känns som att någon ska dö. Kanske du eller jag. Men den känns fin
Jag sätter inte punkt där, för att jag vet att om fortsättningen. Jag såg nyss klart säsong ett av Without a trace och serien avslutades med den låten. Jag är för jävla mainstreem med att tycka om låten men så fåre väl vara.
Skriver nog senare och berättar mer om texterna.
Vet inte vilken av Jeffs och Leonards version som jag gillar mest. Kanske Leonards. Jeffs känns ännu mer verkligen på något sätt, kanske för att han är död. Båda har fina texter. Båda är nära någon älskade och båda är nära döden.
Det känns som att det tar slut med någon. Känns som att någon ska dö. Kanske du eller jag. Men den känns fin
Jag sätter inte punkt där, för att jag vet att om fortsättningen. Jag såg nyss klart säsong ett av Without a trace och serien avslutades med den låten. Jag är för jävla mainstreem med att tycka om låten men så fåre väl vara.
Skriver nog senare och berättar mer om texterna.
lördag 2 oktober 2010
en fredagskväll på folkbaren
Ligger och diggar lite musik. Lite eller fan nej jag tänker inte avslöja vad jag lyssnar på! Men snart ska jag tipsa om en fantastisk låt. som säger mycket om livet. Väldigt opretentiös!
Ikväll hade jag en fin själ över på middag. Min vän Agnes. Vi har genom årens gång blivit ett sådant där segt gammalt par som helst är hemma, äter choklad (främst jag). Vi skriver poesi, ser film och dissekerar allt man kan verbalt. Men nu idag bestämde vi oss för att gå ut. Inte ut som i att klubba, snarare ta en öl som jag säger eller hon ta ett glas vin. Jag gillar begreppet "ta en öl" av någon anledning, men jag är ju inte särskilt vidare förtjust i öl så det fyller ingen direkt funktion. Hur som helst, att vi ens kom iväg var en stor bedrift (säger man så?) för oss! Vi hamnade på folkbaren, baren som tillhör Folkoperan på Hornsgatan. Det var härligt! Jag drack en väldigt god cider, den var väldigt god eftersom att den snarare smakade äppelmust än den där sliskiga cidern jag är van vid här i Stockholm. Men om Agnes hade tagit med de där chokladbakelserna som hon glömde, kanske vi hade stannat hemma i alla fall. Choklad. Choklad.
Jag och Agnes talade om hur mycket som helst. Så ställde hon frågan "vad tror du vi gör om fem år?". Jag började med att svara, och talade om hur hon skulle bo i Paris, studera litteratur och vara tokkär i en fransyska. Det tror jag också. Även om smula romantiserad. Men sån e ja!
Sedan var det hennes tur. Hon tror att jag kommer sitta i fängelse. För att ha klätt mig olämpligt i en moské och haft sex där och sedan blivit helt kär i min lesbiska cellkamrat. Jo inte helt osannolikt! det kan nog henne. Sedan sa hon att jag även skulle ha ett litet barn utanför fängelset som jag skulle fått med herren jag hade sex med i moskén. Dessutom skulle jag utbilda mig till en väldigt feministisk advokat (så helt förhoppningsvis sant!) som delvis gjorde det för att få ut min älskade femme fatale ur fängelset men mest för att bekämpa könsstympning, särskilt på min dotter i Somalia men även över land och rike (oxå så helt förhoppningsvis sant!!).
Så tekniskt sätt var jag och Agnes ute på vår första dejt efter alla våra år tillsammans. Helt plötsligt spelades vår låt och just då insåg vi att det var vår låt. Väldigt töntigt och klyschigt det där det håller jag med om. Fånigt men sån är ja! egentligen inte men den här gången.
Så den där första dejten var bra. jag är så kär i henne! men jag vill inget annat än vara hennes vän.
Ikväll hade jag en fin själ över på middag. Min vän Agnes. Vi har genom årens gång blivit ett sådant där segt gammalt par som helst är hemma, äter choklad (främst jag). Vi skriver poesi, ser film och dissekerar allt man kan verbalt. Men nu idag bestämde vi oss för att gå ut. Inte ut som i att klubba, snarare ta en öl som jag säger eller hon ta ett glas vin. Jag gillar begreppet "ta en öl" av någon anledning, men jag är ju inte särskilt vidare förtjust i öl så det fyller ingen direkt funktion. Hur som helst, att vi ens kom iväg var en stor bedrift (säger man så?) för oss! Vi hamnade på folkbaren, baren som tillhör Folkoperan på Hornsgatan. Det var härligt! Jag drack en väldigt god cider, den var väldigt god eftersom att den snarare smakade äppelmust än den där sliskiga cidern jag är van vid här i Stockholm. Men om Agnes hade tagit med de där chokladbakelserna som hon glömde, kanske vi hade stannat hemma i alla fall. Choklad. Choklad.
Jag och Agnes talade om hur mycket som helst. Så ställde hon frågan "vad tror du vi gör om fem år?". Jag började med att svara, och talade om hur hon skulle bo i Paris, studera litteratur och vara tokkär i en fransyska. Det tror jag också. Även om smula romantiserad. Men sån e ja!
Sedan var det hennes tur. Hon tror att jag kommer sitta i fängelse. För att ha klätt mig olämpligt i en moské och haft sex där och sedan blivit helt kär i min lesbiska cellkamrat. Jo inte helt osannolikt! det kan nog henne. Sedan sa hon att jag även skulle ha ett litet barn utanför fängelset som jag skulle fått med herren jag hade sex med i moskén. Dessutom skulle jag utbilda mig till en väldigt feministisk advokat (så helt förhoppningsvis sant!) som delvis gjorde det för att få ut min älskade femme fatale ur fängelset men mest för att bekämpa könsstympning, särskilt på min dotter i Somalia men även över land och rike (oxå så helt förhoppningsvis sant!!).
Så tekniskt sätt var jag och Agnes ute på vår första dejt efter alla våra år tillsammans. Helt plötsligt spelades vår låt och just då insåg vi att det var vår låt. Väldigt töntigt och klyschigt det där det håller jag med om. Fånigt men sån är ja! egentligen inte men den här gången.
Så den där första dejten var bra. jag är så kär i henne! men jag vill inget annat än vara hennes vän.
fredag 1 oktober 2010
svartskalle stoltast i staden spritt språngande galen
Idag använde jag byxor för första gången på väldigt länge. Inte länge som i flera år, men länge som i flera månader. Det är lång tid för mig, särskilt då jag använde väldigt mycket byxor förut.
Nu för tiden vill jag mestadels använda kjol och klänning. Det gläder mig på något vis, för att då får jag användning för allt fint jag har. Inte mycket i garderoben som hänger i väntan på att få användas men bara används någon gång då och då när jag ska på en kalasmiddag eller kalas överhuvudtaget. Det var varmt och skönt att ha byxor på mig, men det slår inte strumpbyxor och kjol. Mina ben blir finare i strumpbyxor. Strumpbyxor är världens skönaste plagg. Nu fruktar jag bara lite inför kylan och vintern. Då blir det byxor igen tror jag nog.
Jag har länge känt en längtan efter att göra något galet. Men vad är galet? Jag vet inte. Jag kommer ju inte på. Jag har funderat kring piercings, men det känns lite befängt. och David å Emma "dissade" ju lite grejen med den där piercingen jag föreslog häromdagen så då känns det ju inte helt rätt. Ibland blir jag lite rebellisk och vill göra det där lite galna. Jag struntar i att borsta tänderna men det känns ju så fruktansvärt onödigt så jag gör det sen ändå. Ibland röker jag och känner mig lite rebellisk men inte galen. Det är mest dumt. Jag dricker inte särskilt mycket alkohol, jag blir ju aldrig full så det är inga galenskaper där heller. Jag tänker på att vara galen som i att typ köpa en enkel dyr flygbiljett till ja, låt oss säga New York eller helst i Tokyo. Bara åka och tänka.. inte tänka alls. Men det är ju lite korkat att göra det sista året i gymnasiet. Jag är så fruktansvärt trött på att gå i skolan men jag orkar inte fly. Det kommer komma ifatt mig. Jag är övertygad om att allt jag behöver ett avslut för att kunna gå vidare från saker och ting (men jag får ju aldrig avslut så jag vet inte). Jag behöver gå klart. fan. nej jag vill inte. Jag önskar att jag hade mod att sticka nu ju! Det vore det galna. Att åka nu på en enkelbiljett till en annan världsdel utan att tänka på imorgon.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)