Såhär lyder en konversation mellan mig och pappa varje gång vi ses, oftast när vi ser något dåligt på tv och inser att just kanske så blir det i år.

P: Tror du Emma och David är här i år?
A: Man vet aldrig.. kanske stannar de i Örebro. Tror de ville testa och fira jul ensamma.
P: ....men jag tror de kommer fira jul här. (önsketänkande)
A: Ja det tror jag med, tråkigt att vara själva. De vill nog vara här så kan vi spela spel och sådant mysigt (önsketänkande)
P: .....
A: .....
P: Tänk, då blir det vara vi två. Eller tre (Valter inräknad). Två julklappar. Sedan åker du till mamma och så har ni två julklappar där. Trist!
A: Ja som ett riktigt ensamt skilsmässobarn, he.
P: Hahaha ja.
Byter ämne.

Jag är fin

...men särskilt idag. Jag hade för ovanlighetens skulle inte planerat vad jag skulle klä mig idag, denna långa skoldag. Något varmt ville jag ha, särskilt då jag skulle åka till dagis och hämta en viss liten kille. Promenaden hem därifrån är redig och kall! Sedan ville jag ha något fint på mig. Just då plingade mobilen till, ett sms landade i inkorgen. Min lärare har blivit sjuk. Alltså ingen lektion förrän klockan kvart i ett! Oh vad skönt att sova vidare en stund.
Hur som haver gick jag senare upp utvilad för en gångs skull. (Hade sätt säsong tre's sista avsnitt av WaT, dödstrött typ med andra ord).
Jag gick upp. Ville inte ha manchester, ville inte. Hittade ett par ursnygga jeans (ägaren vill troligen vara anonym). Tycker ju inte om jeans och byxor egentligen, men i dessa fick jag en väldigt läcker rumpa. Annan klädsel överflödig, (okej då, Whyred-ullisen och second hand-blusen jag fick julen i Enskede några år sedan plus Rosa-vita-Adidasskorna).
Mitt hår föll så vackert, hela dagen.
Kanske var det för att min rumpa var extra fin. Kanske var det mina nya foundation. Kanske var det mitt hår. Kanske var det min goda frukost. Kanske var det mitt hår. Jag vet att jag är fin annars också, men idag kändes allt himla bra (på insidan också).

Obs! Hade ingen bh på mig. sällan det händer sedan "bränn bhn-kampanjen" i åttonde klass som höll... ungefär 20 veckor.....

Titta vad söt hon har blivit.

Jag...

vill äta något riktigt gott. Jag vill göra något riktigt roligt. Jag vill klä på mig något riktigt skönt och jag vill inte vara kissnödig. Jag vill få manikyr och jag vill köpa fina julklappar. Jag vill att Emma och David kommer tillbaka och spelar spel. Se på Ensam mamma söker-finalen och bara ha det.
Jag vill ha en glassbunke och vara sugen på den, jag vill sova men vara vaken för att minnas hur det känns och jag vill bara att djuren alltid ska ha det finast och bäst och bra.

Men äsch då, det spelar ju ingen roll om femtio år.

(Jag har det väldigt bra, jag påstår inget annat men ni förstår eller så gör ni inte det och då är det väl strunt samma :)

Ja varför hon är så vacker och fin behöver jag väl knappast förklara för er men varför hon är så fantastisk och världens bästa systeryster ska jag förklara för er en annan dag. imorgon kanske.

Vara vara vara vänner (tala om allt vi kan väl..../../)

Vem var din allra första vän (som du minns)? Är ni fortfarande vänner?
Carl! Ja, sporadiskt. Vi ses ibland. Han säger att han inte litar på mig. Tar det inte på så stort allvar lix.

Vem av dina vänner har du känt allra längst?
Agnes T, skulle jag tro. Av riktiga vänner lix. Eller Agnes E-A.

Hur många bästa vänner har du?
Två!

Vad brukar du och dina vänner prata om oftast (i procent)?
När jag talar med Agnes T talar vi mest om vad som hänt senast, hur allt känns och vad vi vill och hur det ser ut (vi hinner inte ses så ofta). Nadine å andra sidan talar jag med om sexdrömmar, om hur jävla mycket det känns just nu och att jag är så jävla sugen på att äta på donken (tack Gud för att hon har comviq).

Vad är det värsta en vän gjort mot dig?
En vän som jag höll alldeles för kär utnyttjade mig på nästan alla sätt och vis (men hon förstod det nog inte ens).

Vem av dina vänner vet mest om dig?
Agnes T känner mig utan. Och innan. Nadine vet väldigt, nästan precis allt.

Har du några killkompisar?
Ja! jag hade dock fler förut.

Är du öppen för att lära känna nya vänner nu i vuxen ålder eller känner du att det "räcker"?
Jag är ju inte vuxen. (eller jovisst, enligt lag hehe.) Jag har mina fina vänner och jag behöver inga fler, å andra sidan älskar jag att få nya vänner. Jag behöver lite nya bekantskaper då och då att ta del av.

Vilken egenskap uppskattar du allra mest hos en vän?
Lojalitet! Att alltid finnas där.

Tycker du det är viktigt att vänner är superärliga mot varandra? (typ någon frågar: tycker du att de här skorna är fina?)
Nej. Om jag frågar "ska jag välja denna kavaj eller den där?" vill jag såklart ha ett ärligt svar, men helst vill jag nog bara ha det svaret som jag tycker att min vän borde förstå att jag vill höra. Men när det inte gäller angående ytligheter så Självklart.

Hur är du som vän tror du själv?
Knepig, men trofast!

Hur gillar du att umgås – i gäng flera stycken eller one to one?
Jag har väldigt svårt att umgås i gäng, jag tycker inte om det alls nästan. One to one.

Välj två av dina nära vänner och berätta om hur du lärde känna dem?
Agnes T. Vi hade en gemensam bästis i femte klass, Anni. Anni och Agnes hade varit bästisar hur länge som helst och i början ville inte Agnes acceptera mig. Vi blev ihopsatta bästisar och visst, det funkade finfint men lite väl påtvingat var det för oss. Vi gled ifrån varandra, umgicks bredvid kan man väl säga men lite samma personer men aldrig med varandra. Sedan möttes vi lite innan jul i nionde klass och föll pladask.
Nadine. Vi gick i samma klass ett drygt ett och ett halvt år. Plötsligt händer det. Plötsligt inser jag hur fantastisk hon är på alla sätt och vis. Hon sa "jag är så jääääävla naturlig" och jag sa "det finns hur många sätt att göra det på som helst" och sedan dess har vi ställt dumma frågor och hon är en bästa vän.

Vad bråkar du oftast om med dina vänner?
Jag blir sällan arg på vänner, oftast bara irriterad på dem när de inte ens är med. Så nej, inte särskilt ofta alls.

Vad brukar du oftast göra med dina vänner?
Jag och Nadine sysslar väl med allt?

Hur enkelt släpper du in nya bekantskaper i ditt liv?
Nya bekantskaper, hur lätt som helst! Förut överböljade mitt liv av bekantskaper och kompisar. Sedan slutade jag orka, så inte lika lätt längre men jag har ju väldigt många kompisar. Vänner dock - superduper himla svårt.

Säg en svensk kändis du skulle vilja vara vän med och varför?
My Rylander. Just det, henne är jag redan vän med. Fytusan vilken tur jag är, för hon är helt jävla underbar.

Luftslottet som sprängdes

Jag har blivit bättre med mina förväntningar. Jag menar förr, då det var som värst. Jag önskade någonting, och fick 0.00009 procents chans att det skulle slå in. Jag började planera, hoppas och tro. Det ska ju slå in! Fylld av förväntan mötte jag livets alla problem med ro och tänkte "det ordnar sig... det där ska ju hända!". Sedan efter, så jävla besviken blev jag när det inte hände.
Äsch fyfan vad jag hatar förväntningar. Jag slutade förvänta mig saker. Det blev bättre. Tills jag är så jävla dum i huvudet och faktiskt låter förväntningarna ta över igen. Så jävla dumt och ännu dummare nu när den här texten blev så jävla sugig.lksfjaldjalsdjlsdj


OK, så arg är jag inte. Bara lite trött och besviken.