Jonis röst strålar ur högtalarna och på det allra ljusaste sätt sjunger hon "I could drink a case of you.......darling. Still I'd be on my feet". Nyss lyssnade jag på Judee som sjöng "the sweet communion of a kiss" och om hur Stevie sjunger att hon drunknar i kärlekens hav. Jag lyssnar för att jag vill, för att musiken som vilar i listorna vi gjorde är den finaste musiken som finns, inte bara för att vi la till den. Den är det. Jag lyssnar för att se om jag klarar av det, ifall jag ska gråta och gå sönder eller om jag slipper drabbas av vätskebrist som de flesta av de senaste dagarna.
En radikal förändring som vi behövde, fastän det gör ont. Då och då (mer än så) ekar tomheten inom kroppen för att symbolerna och definitionen ser annorlunda ut. Jag påminner mig själv om att ingenting är borta, det är bara annorlunda, ibland lyckas jag, ibland tror jag på det och ibland kommer det till och med självmant. Oftare, om än sällan.
Det handlar inte om när jag fick Crayon Angel spelad för mig första gången även om jag så gärna vill tro det. Det handlar inte allt som är soul-mateigt och inte hur jag önskar att jag fortfarande var så där fnittrigt glad som när jag hörde Mountain Dance eller läste lyricsen till Secret Heart men jag vill så gärna gräva mig ner i nostalgins trygga gömma och se tillbaka, fråga mig själv om jag verkligen fick vara med om det där, påminna mig själv om att nypa mig själv i armen för att det kan inte ha varit sant och var det verkligen sant är det klart att det är inte längre är likadant. Men för mig är sentimentaliteten farlig och jag kan längta, tillbaka och jag blir arg för att jag inte betedde mig annorlunda så jag kunde ha sparat på det lite längre.
Jag har aldrig varit bra på förändringar. Jag blir rädd, osäker utan vetskap om vad jag förlorat och jag får svårt att se det som byts ut och blir bra. Men jag lär mig, jag vill försöka och jag vill vara stark. Det går inte alltid för ibland är det tungt. Men det finns fina famnar att gråta i.
Jag vet inte vad det handlar om. Om mig, om dig. Vi får ha varandra hur vi vill. För det är bara vårt. Precis som vi vill ha det♥ Vår relation är utom begränsningar. För även om jag någon gång bannat mig kärlek till dig är det bland det finaste jag har.
En förändring att tro på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar