Är inte vi skolan. Skolkare. Är inte i skolan för att jag försov mig. Ssssslacker. Skickade e-post till yogan istället för ringa. Fegis.Ttar snart huvudvärkstablett mot huvudvärk. Tablettmissbrukare. Var uppe inatt och tog hand om lilla sjuka valpen. Föräldraövning. Känner mig villrådig, ynklig och besviken.
iBortskämd!
måndag 31 januari 2011
söndag 30 januari 2011
Saker jag vill ska hända inför 2011:
* Jag tar studenten med maximum 250 poäng IG. får jag inte behörighet till högskola så orkar jag verkligen inte med mig själv.
* Jag spenderar en härlig sommar och lyckas spara ihop pengar så att jag kan hälsa på Agnes i Sydafrika. snälla hoppas.
* Hitta en trevlig syssla i höst. Kanske studera på universitet... något spännande... eller ett coolt jobb. Gärna det.
* Åka till en billig resa till Italien! har ju aldrig varit där....vill så himla gärna. åka med ryanair, sitta och dricka något på ett café och gå omkring i fina vårkläder. Kanske ensam. eller med någon.
*Spara pengar till New york om vi åker dit....
* Göra en riktigt kick-ass sökning till Dramatiska institutet så att jag kommer in.
Detta är som sagt en önskelista. Ingenting av dessa saker kanske sker och i sådana fall har de väl en rättvis anledning till att inte göra det. Kanske ska jag önska mig en Italienresa i studentpresent. WHAT SO EVER!!!!!
Idag är en sådan skön dag. Sådant skönt väder och jag är loj. Det är vår i luften och jag saknar gotland...
Just det en sak glömde jag allt
*Lyckas väldigt bra på högskoleprovet
* Jag tar studenten med maximum 250 poäng IG. får jag inte behörighet till högskola så orkar jag verkligen inte med mig själv.
* Jag spenderar en härlig sommar och lyckas spara ihop pengar så att jag kan hälsa på Agnes i Sydafrika. snälla hoppas.
* Hitta en trevlig syssla i höst. Kanske studera på universitet... något spännande... eller ett coolt jobb. Gärna det.
* Åka till en billig resa till Italien! har ju aldrig varit där....vill så himla gärna. åka med ryanair, sitta och dricka något på ett café och gå omkring i fina vårkläder. Kanske ensam. eller med någon.
*Spara pengar till New york om vi åker dit....
* Göra en riktigt kick-ass sökning till Dramatiska institutet så att jag kommer in.
Detta är som sagt en önskelista. Ingenting av dessa saker kanske sker och i sådana fall har de väl en rättvis anledning till att inte göra det. Kanske ska jag önska mig en Italienresa i studentpresent. WHAT SO EVER!!!!!
Idag är en sådan skön dag. Sådant skönt väder och jag är loj. Det är vår i luften och jag saknar gotland...
Just det en sak glömde jag allt
*Lyckas väldigt bra på högskoleprovet
ett tröttsamt inlägg som är dåligt
Jag är så trött. och ledsen. på all destruktivitet här i världen.
Fast mest trött är jag på att det alltid ska vara så jävla vackert, med den där destruktiviteten. Det ska vara så vackert med trasiga människor. Människor med tunga missbruk, människor som säljer sig själva, folk som försöker avsluta sina liv. Folk som porträtterar sin misär i film, i musik, i lyrik. Varför måste någonting vackert vara så himla sårigt. Varför ska allt lyckligt vara så himla tråkigt och trist. Så jädra trött. Det är inte vackert. Bara sorgligt. och visst är sorgligt fint ibland. Visst kan det vara sexigt och fascinerande ibland. Jag är bara så uttråkad. Lyckligt och helt behöver inte vara ytligt. Det behöver inte vara flåshurtigt. Det kan vara genuint också och det kan göra en hel.
Fast mest trött är jag på att det alltid ska vara så jävla vackert, med den där destruktiviteten. Det ska vara så vackert med trasiga människor. Människor med tunga missbruk, människor som säljer sig själva, folk som försöker avsluta sina liv. Folk som porträtterar sin misär i film, i musik, i lyrik. Varför måste någonting vackert vara så himla sårigt. Varför ska allt lyckligt vara så himla tråkigt och trist. Så jädra trött. Det är inte vackert. Bara sorgligt. och visst är sorgligt fint ibland. Visst kan det vara sexigt och fascinerande ibland. Jag är bara så uttråkad. Lyckligt och helt behöver inte vara ytligt. Det behöver inte vara flåshurtigt. Det kan vara genuint också och det kan göra en hel.
fredag 28 januari 2011
separation road
Inatt var en traumatisk natt. Ännu ett luftslott som tagit säsonger, känslor och engagemang att bygga upp sprängdes men det visar väl också att det mesta är - precis som vanligt. Ingenting att oroa sig över med andra ord...
Tack Emma för att jag får ringa och gråta hos dig så mycket ofta. Och jag ska inte låtsas att jag inte vet varför jag hade sådan huvudvärk när jag vaknade imorse, för det vet jag ju. Jag vet varför jag fortfarande har den. Mitt huvud klarar inte av hysteriska gråtattacker på icke perfekta kudd-konstellationer.
Jag tror jag vet varför det som bevittnades gjorde mig så hjälplöst ledsen. Det påminde mig om, jag fick precis samma känsla som när mina föräldrar talade om att de skulle skiljas. Jag blev så fruktansvärt ledsen och jag visste att det spelade ingen roll hur jag än bönade och bad, hur jag än skrek och skulle skolka, hur elak eller inåtvänd jag än skulle vara. Ingenting skulle förändras och mina föräldrar skulle ändå skilja sig.
Jag trodde aldrig att jag skulle överleva det, men jag gjorde ju det. Jag har bara glömt bort hur. Jag måste komma på det så jag klarar mig igenom detta bråte
Tack Emma för att jag får ringa och gråta hos dig så mycket ofta. Och jag ska inte låtsas att jag inte vet varför jag hade sådan huvudvärk när jag vaknade imorse, för det vet jag ju. Jag vet varför jag fortfarande har den. Mitt huvud klarar inte av hysteriska gråtattacker på icke perfekta kudd-konstellationer.
Jag tror jag vet varför det som bevittnades gjorde mig så hjälplöst ledsen. Det påminde mig om, jag fick precis samma känsla som när mina föräldrar talade om att de skulle skiljas. Jag blev så fruktansvärt ledsen och jag visste att det spelade ingen roll hur jag än bönade och bad, hur jag än skrek och skulle skolka, hur elak eller inåtvänd jag än skulle vara. Ingenting skulle förändras och mina föräldrar skulle ändå skilja sig.
Jag trodde aldrig att jag skulle överleva det, men jag gjorde ju det. Jag har bara glömt bort hur. Jag måste komma på det så jag klarar mig igenom detta bråte
onsdag 26 januari 2011
En hamster bor i mig. Hamstern sover ofta, men är nästan lika ofta vaken. Jag tror aldrig att hamstern kommer flytta, det är jag alldeles för vemodig för. Förhoppningsvis får hamstern ro att vila snart, fast det kommer nog dröja.
En liten hamster bor i mig, å jag tycker faktiskt om den där ändå. Man blir vänner liksom, jag och en hamster som är vaken lite för ofta.
måndag 24 januari 2011
Varning för ytterst pinsam tonårsfanförelskelse
Höger.
Hon bodde några kvarter från mig förut läste jag i någon tidning. Någon annan sa det. Så ja, så var det nog.
lördag 22 januari 2011
Jag och Nadine ska åka till England. Ja det är sant, till Brighton. Vi ska gå på piren bakom Kim och Sugar. Vi ska gå till L8. Vi ska kanske äta fish'n'chips. Vi ska till England. Ja, det är sant faktiskt. Och jag ska skriva klart detta inlägg utan att försöka förklara för er hur mycket jag älskar den här bilden.
/a
Dagen innan jag fyllde arton. Eller samma dag.
Saknar att vara blond. Så mycket.
Detta inlägg har inte särskilt mycket substans. Men det är okej. Du behöver inte läsa och om du gör det behöver du inte bli underhållen och tillfreds. Du behöver inte tycka att jag passar i ljust hår eller i mitt blåsvarta. Det kanske inte tycker om den här bloggen. Men det är OK. Alla har ett val.
"Hej då världen, here goes nothing!Nu lyfter planet och jag älskar dig."
Så skrev min Braille till mig. Hon är i Istanbul. Långt borta fast ganska nära. Jag undrar om hon kysser någon där. Jag undrar om hon skulle kyssa någon där om hon kunde. Som våran kyss.
Fast våran kyss var då. Och jag undrar hur den skulle bli i Istanbul...
Så skrev min Braille till mig. Hon är i Istanbul. Långt borta fast ganska nära. Jag undrar om hon kysser någon där. Jag undrar om hon skulle kyssa någon där om hon kunde. Som våran kyss.
Fast våran kyss var då. Och jag undrar hur den skulle bli i Istanbul...
Samtal eller sex
Jag läste i en gammal dagbok att jag var rädd för att bli sexmissbrukare.(!). Det var inte lång tid efter att jag sexdebuterat och det verkade vara det enda jag tänkte på.
Jag försökte leva upp till en roll. En ung tjej som kunde njuta av sex precis som alla killar kunde utan att behöva binda upp mig. Inte behöva vara i ett förhållande. Vara en hingst.
Det fungerade sådär. För att innerst inne ville jag vara ihop med någon. Någon som såg mig... någon som höll om mig och någon som lyssnade på det jag sa och sa någonting tillbaka. och som jag hade fantastiskt sex med såklart!
Jag hade dock ingen lust att lyssna det som fanns bakom alla sammetsgardiner jag satt upp. Jag orkade inte vara en sådan där sårbar människa som med ljus och lykta efter att hitta någon att älska som faktiskt älskade en tillbaka. Jag fortsatte predika om polygami. Hade sex med någon som så gärna ville ha sex med mig och ja, då blev smicker någon slags attraktion som jag valde att tro på. Lyckligtvis gjorde jag aldrig illa mig fysiskt. Jag blev aldrig utsatt för övergrepp, jag fick ingen könssjukdom och tack snälla för att jag aldrig blev gravid trots mina misstankar (och då en del förhoppningar).
Men de där sammetsgardinerna hade jag glömt bort att fålla. Ganska snart rispades de upp... och vad som bodde där bakom blev ännu tydligare. Sen ville jag inte ha sex länge. Jag ville inte ha sex på ganska länge. De förhållanden som en gång var vänskapliga ruinerades på förmåga till att bli någonting annat än sex hur vi än vred och vände. Vi förlorade. Jag förlorade.
Efter många om och men, efter depressioner och glädjetårar vill jag ha sex. Ibland. På mina villkor. Men någon jag bryr mig om. Med någon som betyder något. Men är det värt det brukar jag tänka. Är det värt att en relation med en annan människa riskerar att bli en trasa för en stunds njutning. Inte lika mycket längre, brukar jag känna. Inte så värt. Jag vill hellre vara vän. Hellre ha ett fint samtal. Lära sig något om någon annan. Lära sig om sig själv...
Fast i de bästa i världar går det hand i hand.
Jag försökte leva upp till en roll. En ung tjej som kunde njuta av sex precis som alla killar kunde utan att behöva binda upp mig. Inte behöva vara i ett förhållande. Vara en hingst.
Det fungerade sådär. För att innerst inne ville jag vara ihop med någon. Någon som såg mig... någon som höll om mig och någon som lyssnade på det jag sa och sa någonting tillbaka. och som jag hade fantastiskt sex med såklart!
Jag hade dock ingen lust att lyssna det som fanns bakom alla sammetsgardiner jag satt upp. Jag orkade inte vara en sådan där sårbar människa som med ljus och lykta efter att hitta någon att älska som faktiskt älskade en tillbaka. Jag fortsatte predika om polygami. Hade sex med någon som så gärna ville ha sex med mig och ja, då blev smicker någon slags attraktion som jag valde att tro på. Lyckligtvis gjorde jag aldrig illa mig fysiskt. Jag blev aldrig utsatt för övergrepp, jag fick ingen könssjukdom och tack snälla för att jag aldrig blev gravid trots mina misstankar (och då en del förhoppningar).
Men de där sammetsgardinerna hade jag glömt bort att fålla. Ganska snart rispades de upp... och vad som bodde där bakom blev ännu tydligare. Sen ville jag inte ha sex länge. Jag ville inte ha sex på ganska länge. De förhållanden som en gång var vänskapliga ruinerades på förmåga till att bli någonting annat än sex hur vi än vred och vände. Vi förlorade. Jag förlorade.
Efter många om och men, efter depressioner och glädjetårar vill jag ha sex. Ibland. På mina villkor. Men någon jag bryr mig om. Med någon som betyder något. Men är det värt det brukar jag tänka. Är det värt att en relation med en annan människa riskerar att bli en trasa för en stunds njutning. Inte lika mycket längre, brukar jag känna. Inte så värt. Jag vill hellre vara vän. Hellre ha ett fint samtal. Lära sig något om någon annan. Lära sig om sig själv...
Fast i de bästa i världar går det hand i hand.
torsdag 20 januari 2011
Shopping spree on low budget
Jag och Emma tog en tripp till Liljeholmstorget igår. En fenomenal tripp skulle jag vilja säga. Nu ska jag berätta varför!
Jag och Emma gav oss av tre timmar innan de stänger, eller kanske två. Det var gott om tid (vi brukar iväg komma iväg en halvtimme innan och då känns det lite ovärt även om det är mysigt.)
Emma har numera ett slkort, så vi kan åka fritt och röra oss med kollektivfabriken utan att behöva tänka "kanske är denna resa onödig" eller titta efter konduktören i tvärbanan och gå åt motsatt håll som denne. Men nu har både jag och Emma slkort så vi kunde sätta oss invänta konduktören.
I Liljeholmstorget har jag gjort några av mina bästa fynd. Det kanske jag talade om förut, jag tror inte det men så är det. Fyndat mest på kort tid. Så jag trodde att Liljeholmen var tömt på Agnes-fynd men jag hade så fel vilket gör mig så glad!
Detta har jag fyndat innan t ex:
En väldigt fin fågel fick jag på Stockholms stadsmission.
En as-snygg pikétröja i retrostil från Adidas för en tjuga.
En jättefin, jättevarm och tunn tröja från Whyred för hundrafemtio kronor!!
Så ja, jag trodde som sagt att jag hade fyndat färdigt. Men igår hittade jag nämligen dessa saker:
Dataladdare. Kan tyckas speciellt i andras ögon men sanningen är att min laddare har varit trasig/glapp hur länge som helst. Det har varit väldigt jobbigt och visst har det alltid löst sig på ett eller annat sätt men efter mycket om och men har jag en ny egen som fungerar galant! Än så länge...
Den var nedsatt till fyrahundra kronor. <3
En sjal och en jättefin unik necessär på H&M för sammanlagt en tjuga. Kommentar överflödig!!
Senaste tiden har jag knarkat två låtar av Cheryl Cole. Har knappt hört någon annan låt men just de två tycker jag så mycket om jag har funderat på att köpa hennes skiva. Dels så jag får höra andra låtar och så jag jag kan lyssna på min cd-spelare. Den kostar den kring hundralappen, så det är inte hur dyrt som helst men ingenting jag skulle kunna köpa nu. Så kommer vi in i en affär. Tittar bland alla skivor. Där ligger den!!! För tjugo kronor!!! Men den är lite trasig så tack vare Emma som sa det fick jag den för TIO kronor!!! Helt stört! Vardå? Stockholm stadsmission i Liljeholmstorget så klart ;)
Jag och Emma gav oss av tre timmar innan de stänger, eller kanske två. Det var gott om tid (vi brukar iväg komma iväg en halvtimme innan och då känns det lite ovärt även om det är mysigt.)
Emma har numera ett slkort, så vi kan åka fritt och röra oss med kollektivfabriken utan att behöva tänka "kanske är denna resa onödig" eller titta efter konduktören i tvärbanan och gå åt motsatt håll som denne. Men nu har både jag och Emma slkort så vi kunde sätta oss invänta konduktören.
I Liljeholmstorget har jag gjort några av mina bästa fynd. Det kanske jag talade om förut, jag tror inte det men så är det. Fyndat mest på kort tid. Så jag trodde att Liljeholmen var tömt på Agnes-fynd men jag hade så fel vilket gör mig så glad!
Detta har jag fyndat innan t ex:
En väldigt fin fågel fick jag på Stockholms stadsmission.
En as-snygg pikétröja i retrostil från Adidas för en tjuga.
En jättefin, jättevarm och tunn tröja från Whyred för hundrafemtio kronor!!
Så ja, jag trodde som sagt att jag hade fyndat färdigt. Men igår hittade jag nämligen dessa saker:
Dataladdare. Kan tyckas speciellt i andras ögon men sanningen är att min laddare har varit trasig/glapp hur länge som helst. Det har varit väldigt jobbigt och visst har det alltid löst sig på ett eller annat sätt men efter mycket om och men har jag en ny egen som fungerar galant! Än så länge...
Den var nedsatt till fyrahundra kronor. <3
En sjal och en jättefin unik necessär på H&M för sammanlagt en tjuga. Kommentar överflödig!!
Senaste tiden har jag knarkat två låtar av Cheryl Cole. Har knappt hört någon annan låt men just de två tycker jag så mycket om jag har funderat på att köpa hennes skiva. Dels så jag får höra andra låtar och så jag jag kan lyssna på min cd-spelare. Den kostar den kring hundralappen, så det är inte hur dyrt som helst men ingenting jag skulle kunna köpa nu. Så kommer vi in i en affär. Tittar bland alla skivor. Där ligger den!!! För tjugo kronor!!! Men den är lite trasig så tack vare Emma som sa det fick jag den för TIO kronor!!! Helt stört! Vardå? Stockholm stadsmission i Liljeholmstorget så klart ;)
onsdag 19 januari 2011
Är du fortfarande arg lalala
Jag suger på att vara arg. Ja, för att så är det ju. Förut var jag en sådan som blev så fruktansvärt arg så att jag blev ledsen istället. Så är det ofta också ibland. Men numera orkar jag inte ens bli så där jättearg. Kanske gäller det enskilda fall men eller jag vet inte. Att vara arg tar så mycket dålig energi. Jag orkar inte vara arg, jag orkar inte störa mig och jag orkar inte irritera mig på människor. (så klart att jag gör det ibland ändå, fast just nu har jag varken lust eller ork). Det är skönt att slippa bli arg, fast att vara arg kan ju leda till bra saker ändå ibland. Min så kallade terapeut uppmanade mig till att vara arg. Det är invecklat och kanske internt men jag förstod precis vad hon menade och jag önskar att jag kunde bli arg oftare än ledsen. Och kunna visa det för personen jag var så himla arg på. Men jag fegar ur när det gäller att vara arg. Fegar ur med vissa människor, med många människor. Inte så många jag vågar vara arg på.
Men det är en annan femma. En annan ilska. Nu orkar jag bara inte vara arg och jag är för trött även om jag skulle haft lust. Jag har inte lust. Och visst är jag bortskämd. Ja jag vet om det. Men jag är inte den enda som är bortskämd. (och nej det är inte en bortförklaring. Jag är ju lika bortskämd ändå)
Jag köpte i alla fall en ny vårsko igår. Den var så fin och jag ser fram emot att få använda dem, inviga dem!!!! Om jag behåller dem vill säga. Men jag tycker så mycket om dem..
Det blev kyligare idag, precis som väntat. Vi tog en sådan härlig promenad...och sen när vi kom in hade jag fortfarande inte tröttnat på utomhus. Jag satte mig i en solstol på balkongen och blundade. Solade. det var så skönt. Jag älskar en balkong som inte är inglasad. Det var balkongen i Enskede. Det har sina fördelar, kanske till och med fler än utan glas men det är en sådan fri känsla med balkong utan glas omkring, en balkong högst upp. I Årsta. På Odengatan har vi inte en balkong. Alla andra husen omkring, alla på båda innergårdarna har det, sådana där fina balkonger som alla hus i stan med nya balkonger har. Utom vårt hus så klart. Vi har ingen balkong. Plus några andra, några få få andra. Lite avis...fast nä, jag skulle inte vilja att någon drogade på den balkongen ändå så det kanske är lika bra.
Men det är en annan femma. En annan ilska. Nu orkar jag bara inte vara arg och jag är för trött även om jag skulle haft lust. Jag har inte lust. Och visst är jag bortskämd. Ja jag vet om det. Men jag är inte den enda som är bortskämd. (och nej det är inte en bortförklaring. Jag är ju lika bortskämd ändå)
Jag köpte i alla fall en ny vårsko igår. Den var så fin och jag ser fram emot att få använda dem, inviga dem!!!! Om jag behåller dem vill säga. Men jag tycker så mycket om dem..
Det blev kyligare idag, precis som väntat. Vi tog en sådan härlig promenad...och sen när vi kom in hade jag fortfarande inte tröttnat på utomhus. Jag satte mig i en solstol på balkongen och blundade. Solade. det var så skönt. Jag älskar en balkong som inte är inglasad. Det var balkongen i Enskede. Det har sina fördelar, kanske till och med fler än utan glas men det är en sådan fri känsla med balkong utan glas omkring, en balkong högst upp. I Årsta. På Odengatan har vi inte en balkong. Alla andra husen omkring, alla på båda innergårdarna har det, sådana där fina balkonger som alla hus i stan med nya balkonger har. Utom vårt hus så klart. Vi har ingen balkong. Plus några andra, några få få andra. Lite avis...fast nä, jag skulle inte vilja att någon drogade på den balkongen ändå så det kanske är lika bra.
tisdag 18 januari 2011
Sömnlös i S(eattle)tockholm
Har inte sovit så mycket senaste tiden. Jag blir väldigt trött men jag somnar inte. Jag ligger och oroar mig.
Jag oroar mig lite inför framtiden. Lite inför vad som ska hända. Hetsar upp mig. Blir uppspelt. Får lite ångest och krav på mig själv. Men nu har ångesten ersatts av brist på motivation (som jag ständigt får denna tidpunkt på året.)
Åh jag orkar inte. Vill bara lyssna på låtar som jag tycker om. Det börjar ta slut på Without a trace. Då blir allt hopplöst.
Kommer aldrig få jobb. Äsch bläblä blä
Jag oroar mig lite inför framtiden. Lite inför vad som ska hända. Hetsar upp mig. Blir uppspelt. Får lite ångest och krav på mig själv. Men nu har ångesten ersatts av brist på motivation (som jag ständigt får denna tidpunkt på året.)
Åh jag orkar inte. Vill bara lyssna på låtar som jag tycker om. Det börjar ta slut på Without a trace. Då blir allt hopplöst.
Kommer aldrig få jobb. Äsch bläblä blä
måndag 17 januari 2011
så var man här
I used to think
I had the answers to everything
But now I know
That life doesn't always go my way, yeah
Feels like I'm caught in the middle
That's when I realize
I'm not a girl,
Not yet a woman
All I need is time
A moment that is mine
While I'm in between
I'm not a girl
There is no need to protect me
It's time that I (I)
Learn to face up to this on my own, oh
I've seen so much more than you know now
So don't tell me to shut my eyes
I'm not a girl (A girl, not yet a woman)
Not yet a woman (I find the woman in me)
All I need is time
A moment that is mine
While I'm in between
I'm not a girl
But if you look at me closely
You will see it in my eyes
This girl will always find her way
(I'm not a girl) I'm not a girl, don't tell me what to believe
(Not yet a woman) I'm just trying to find the woman in me, yeah
(All I need is time) Oh, all I need is time
(A moment that is mine) That's mine
While I'm in between
(I'm not a girl)
I'm not a girl (A girl, not yet a woman)
Not yet a woman (I find the woman in me)
All I need is time (Oh, all I need is time)
A moment that is mine (That's mine)
While I'm in between
I'm not a girl
Ooh
Not yet a woman
söndag 16 januari 2011
en varm januaridag
Idag tog jag och Valter en promenad kring Årstafältet.
Det var en sådan härlig dag ute. Ganska så varmt ändå, plusgrader och snö som töar. Snö som smälter till vattenpölar... Snö som blir vattenpölar som Valter råkar kliva ner i och han blir lite deppig. Alla är lite trötta en grå dag som denna. Men jag kan tycka så mycket ändå. En dag som man slipper få ont i magen av skratt, en dag som en ganska grå men man är lycklig ändå.
Vi var så trötta, jag och Valter. Och den snön på Årstafältet som inte töar är så djup och svag så man sjunker ner. Men man sjunker inte ner om man har små små söta ben med fyra tassar och man väger max tolv kilo. Om man väger sextiosex och kängor på sig, sjunker man ner. Men det gör ingenting. Att traska omkring på samma spår gjorde mig inte så mycket, men Valter tyckte det kanske var lite tråkigt. Han förstod inte varför vi inte trippa omkring på de otrampade fälten och varför vi inte skulle springa på de gator där alla löpande tikar just passerat.
Allt var frid och fröjd. Vi skulle gå lilla vägen mellan mellan golfbanan/rugbybanan och fågelbadet. Mitt på vägen satt en skata. Kanske var de en kråka. Den satt och ropade på hjälp. Den haltade. Den var hjälplös. Valter kämpade för att springa fram och hälsa men jag blev lite rädd. Jag tänkte att kanske blir fågeln rädd för Valter och ska försvara sig. Attackerar honom. Så vi vände om och gick hem.
(en nybliven sjuttonåring och en trött tre ½ månaders valp)Det var en sådan härlig dag ute. Ganska så varmt ändå, plusgrader och snö som töar. Snö som smälter till vattenpölar... Snö som blir vattenpölar som Valter råkar kliva ner i och han blir lite deppig. Alla är lite trötta en grå dag som denna. Men jag kan tycka så mycket ändå. En dag som man slipper få ont i magen av skratt, en dag som en ganska grå men man är lycklig ändå.
Vi var så trötta, jag och Valter. Och den snön på Årstafältet som inte töar är så djup och svag så man sjunker ner. Men man sjunker inte ner om man har små små söta ben med fyra tassar och man väger max tolv kilo. Om man väger sextiosex och kängor på sig, sjunker man ner. Men det gör ingenting. Att traska omkring på samma spår gjorde mig inte så mycket, men Valter tyckte det kanske var lite tråkigt. Han förstod inte varför vi inte trippa omkring på de otrampade fälten och varför vi inte skulle springa på de gator där alla löpande tikar just passerat.
Allt var frid och fröjd. Vi skulle gå lilla vägen mellan mellan golfbanan/rugbybanan och fågelbadet. Mitt på vägen satt en skata. Kanske var de en kråka. Den satt och ropade på hjälp. Den haltade. Den var hjälplös. Valter kämpade för att springa fram och hälsa men jag blev lite rädd. Jag tänkte att kanske blir fågeln rädd för Valter och ska försvara sig. Attackerar honom. Så vi vände om och gick hem.
fredag 14 januari 2011
Stockholms shoppingcentrum
Ja, som somliga vet har jag gjort en liten undersökning av shoppningcentrum runt om i Stockholm och dess krokar. Vissa tyckte jag om. De tycker jag fortfarande. Vissa tycker jag inte alls om. Hur som, här är dem!
(inbördes ordning)
1 Globen shopping!
I Globens centrum finns allting. Apotek, bokhandeln, Donken, Sushi, H&M, leksaksaffär, hälsokostaffär, nästan alla banker, Stadium, Löplabbet, Polarn och pyret, caféer, Arbetsförmedligen, BUP, Twilfit, hotell, Synsam, Djuraffär restaurang, konserthall!, tuggummi-automat, glass för en femkrona, Ben & Jerrys-glassbar, hårsalong, bästa Ica, Himalaya.... jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Det är inte mycket som inte finns i Globen.
Kanske (sannolika skäl) älskar jag Globen för att jag praktiskt taget vuxit upp där. Näää så illa är det inte men som uppvuxen i fina Enskede och en promenad på tio minuter kan ni ju gissa var jag började mina shoppingturer, var jag spenderade helgerna i mellanstadiet och var jag passerade nästan varje dag fram till slutet av andra ring i gymnasiet. Jag kan Globen utan och innan och mina band till detta centrum är.. "starka" om vi säger så. Numera besöker jag väldigt sällan Globen och när jag gör det kan jag ibland få en inblick hur det är att vara i Globen första eller andra gången, hur det är innan man spenderat timmar i varje vrå. Då tycker jag inte lika mycket om Globen. Men jag orkar inte titta så. Det blir en subjektiv bedöming. Struntsamma.
2 Liljeholmstorget!
Om det inte vore för mina känslomässiga band till Globen och min historia där som hör till skulle Liljeholmens galleria nästan snudda första platsen. Den ligger lika nära min pappa som Globen, alltså ett stenkast och på min mammas tunnelbanelinje (faktiskt mittemellan mamma och pappa). Roliga affärer. Vår favorit, Stadsmissionen. H&M, Indiska.. Alltså, det är svårt och beskriva. Känner mig så himla töntig nu när jag skriver om köpcentrum och allt. men blabkla bladlasdja. Nu gör jag det här. Jag är väldigt förtjust i Liljeholmtorget, mycket finns där, nästan allt och det är en smula mer spännande än Globen. Men jag tappar ju bort mig hela tiden!! Lite jobbigt. Men Liljeholmstorget - I LIKE!
Mindre roliga shoppingcentrum....
1 Mörby Centrum.
Deprimerande, trångt och utan bra utbud på butiker man faktiskt har lust att gå in på och kika. Ett plus för att deras H&M har H&M Trend-kollektionen. Nära från min mamma, bara någon station om man hellre åker till andra hållet än city.
2 Västermalmsgallerian
Visst, lite mysigt att ta fyran dit. Men alla dessa lattemammor. Dessutom känns det inte ens att man har gått i en galleria efter, då ens galleriasug fortfarande finns kvar i en när man är färdig. Dock kommer en väldans fin leksaksbutik som nu ligger på min Odengatan flytta dit snart. Ett plus dåra!
3 Kista galleria & Farsta centurm.
Inga större fel, de är ju stora och så men det tar för lång tid att åka till dem, bök och byte med tunnelbana och helt enkelt inte värt det. Plus för att de har Max/Burger King. Men jag tappar ALLTID bort mig. Ständigt. Och jag har ändå varit i Farsta några gånger lix.
Bubblare...(lite svårt att bestämma sig)
Ringen.
Ja söta fina Ringen. Lite avsides för mig.. men det är ju ändå väldigt fint. Men inte sedan de gjorde om så mycket. T ex H&M. Innan renoveringen hittade jag Alltid något fint i deras vrår, från någon gammal säsong. Nu hittar jag väldigt sällan. Segt. Lite ospännande. (Tycker om detta ställe för lite för att sätta på topp men ändå tycker jag om mycket. Ja bla bla ni fattar grejen.)
Gallerian
Ja, ingen all time favour om man säger så, men allt finns nästan där. Därför får den ett plus. Och just det: för att det tar fem minuter dit från min mamma.
Skrapan
Egentligen inte vidare förtjust, blir ganska besviken varje gång. Men Akademibokhandeln får mig ändå att tycka om den lite.. Tycker om detta ställe för mycket för att sätta den på nej-listan men inget ställe jag vallfärdar till om vi säger så.
Brunogallerian
Orkar inte ens kommentera. Förut JA
Saknar!!!!!
Debenhams!!
Gick man in där så hamnade man i England. Så var det bara. Förde in lite exotiska känslor på Drottninggatan. Gjorde min fina Giraffnalle Miranda där, finaste nallefabriken. Köpte min första dyra tisha där. Den berättar jag om sedan. Mitt första besök och shopping på Topshop.
Visst, ganska mycket tokaffärer inne jag aldrig skulle handlat på min hur som helst. Jag saknar Debenhams! Mycket!
Souk
Visst, den skulle aldrig slå Debenhams men de hade sina fina delar. Den bästa Topshop. Bästa Beyond Retro. Bästa Monki, mjaaa nästan.
(kan ni tänka er att ett gigantiskt jävla Clas Ohlson ligger där nu??? Trist. Aja.)
(inbördes ordning)
1 Globen shopping!
I Globens centrum finns allting. Apotek, bokhandeln, Donken, Sushi, H&M, leksaksaffär, hälsokostaffär, nästan alla banker, Stadium, Löplabbet, Polarn och pyret, caféer, Arbetsförmedligen, BUP, Twilfit, hotell, Synsam, Djuraffär restaurang, konserthall!, tuggummi-automat, glass för en femkrona, Ben & Jerrys-glassbar, hårsalong, bästa Ica, Himalaya.... jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Det är inte mycket som inte finns i Globen.
Kanske (sannolika skäl) älskar jag Globen för att jag praktiskt taget vuxit upp där. Näää så illa är det inte men som uppvuxen i fina Enskede och en promenad på tio minuter kan ni ju gissa var jag började mina shoppingturer, var jag spenderade helgerna i mellanstadiet och var jag passerade nästan varje dag fram till slutet av andra ring i gymnasiet. Jag kan Globen utan och innan och mina band till detta centrum är.. "starka" om vi säger så. Numera besöker jag väldigt sällan Globen och när jag gör det kan jag ibland få en inblick hur det är att vara i Globen första eller andra gången, hur det är innan man spenderat timmar i varje vrå. Då tycker jag inte lika mycket om Globen. Men jag orkar inte titta så. Det blir en subjektiv bedöming. Struntsamma.
2 Liljeholmstorget!
Om det inte vore för mina känslomässiga band till Globen och min historia där som hör till skulle Liljeholmens galleria nästan snudda första platsen. Den ligger lika nära min pappa som Globen, alltså ett stenkast och på min mammas tunnelbanelinje (faktiskt mittemellan mamma och pappa). Roliga affärer. Vår favorit, Stadsmissionen. H&M, Indiska.. Alltså, det är svårt och beskriva. Känner mig så himla töntig nu när jag skriver om köpcentrum och allt. men blabkla bladlasdja. Nu gör jag det här. Jag är väldigt förtjust i Liljeholmtorget, mycket finns där, nästan allt och det är en smula mer spännande än Globen. Men jag tappar ju bort mig hela tiden!! Lite jobbigt. Men Liljeholmstorget - I LIKE!
Mindre roliga shoppingcentrum....
1 Mörby Centrum.
Deprimerande, trångt och utan bra utbud på butiker man faktiskt har lust att gå in på och kika. Ett plus för att deras H&M har H&M Trend-kollektionen. Nära från min mamma, bara någon station om man hellre åker till andra hållet än city.
2 Västermalmsgallerian
Visst, lite mysigt att ta fyran dit. Men alla dessa lattemammor. Dessutom känns det inte ens att man har gått i en galleria efter, då ens galleriasug fortfarande finns kvar i en när man är färdig. Dock kommer en väldans fin leksaksbutik som nu ligger på min Odengatan flytta dit snart. Ett plus dåra!
3 Kista galleria & Farsta centurm.
Inga större fel, de är ju stora och så men det tar för lång tid att åka till dem, bök och byte med tunnelbana och helt enkelt inte värt det. Plus för att de har Max/Burger King. Men jag tappar ALLTID bort mig. Ständigt. Och jag har ändå varit i Farsta några gånger lix.
Bubblare...(lite svårt att bestämma sig)
Ringen.
Ja söta fina Ringen. Lite avsides för mig.. men det är ju ändå väldigt fint. Men inte sedan de gjorde om så mycket. T ex H&M. Innan renoveringen hittade jag Alltid något fint i deras vrår, från någon gammal säsong. Nu hittar jag väldigt sällan. Segt. Lite ospännande. (Tycker om detta ställe för lite för att sätta på topp men ändå tycker jag om mycket. Ja bla bla ni fattar grejen.)
Gallerian
Ja, ingen all time favour om man säger så, men allt finns nästan där. Därför får den ett plus. Och just det: för att det tar fem minuter dit från min mamma.
Skrapan
Egentligen inte vidare förtjust, blir ganska besviken varje gång. Men Akademibokhandeln får mig ändå att tycka om den lite.. Tycker om detta ställe för mycket för att sätta den på nej-listan men inget ställe jag vallfärdar till om vi säger så.
Brunogallerian
Orkar inte ens kommentera. Förut JA
Saknar!!!!!
Debenhams!!
Gick man in där så hamnade man i England. Så var det bara. Förde in lite exotiska känslor på Drottninggatan. Gjorde min fina Giraffnalle Miranda där, finaste nallefabriken. Köpte min första dyra tisha där. Den berättar jag om sedan. Mitt första besök och shopping på Topshop.
Visst, ganska mycket tokaffärer inne jag aldrig skulle handlat på min hur som helst. Jag saknar Debenhams! Mycket!
Souk
Visst, den skulle aldrig slå Debenhams men de hade sina fina delar. Den bästa Topshop. Bästa Beyond Retro. Bästa Monki, mjaaa nästan.
(kan ni tänka er att ett gigantiskt jävla Clas Ohlson ligger där nu??? Trist. Aja.)
torsdag 13 januari 2011
to Emmaretta
Ibland har man kul!
DITT LIV
Vad heter du? - Agnes
I mellannamn då? - Olivia Alfrida
Vart bor du? – Odengatan och Sandfjärdsgatan
Trivs du där? - Jajabubba!
Brukar du läsa horoskop? - Ja med förhoppningar
Har du körkort? - Nej tyvärr
Äger du några Converse skor? - Två egna sedan delar jag en massa
Favoritdjur? – Häst och hund men alla djur i hela världen
Vad spenderar du dina pengar på? – Godsaker fast senaste tiden BHs
Senaste konserten? – If footmen tire you what will horses do? !
Festar du? – beror på vad festa innebär...
Sprit, cider, vin eller öl? – Lambrusco!
Brukar du bli för full? – Nej
Antal kuddar i sängen? – Två minst
Kan du baka bullar? - Har aldrig varit ett gigantiskt fan av bullar.. degen i och för sig.. men nej, det händer inte så ofta..
Bläck eller blyerts? – Bläck!
Mc Donalds eller Burger King? – Burger King - Grillat är godast Nadine!
Är du allergisk mot något? – Laktoskänslig..en allergi har jag året om som ingen läkare förstår vad det är
Äger du ett busskort? – Ja ett blått och ett med kronprinssesparet på
Dricker du blå, grön eller röd mjölk? – Ja RÖD med oboy
Vad åt du till frukost? – Vörtbröd med ost och juice.. god juice...
Hur ser du ut idag? – Nytvättat hår!
Nästa mål i ditt liv? - Klara naturkunskapsprovet hoppashoppashoppas
Vad såg du senast på tv? – Någon minut av "KB-mannen". Ser väldigt sällan tv..
Hur svarar du i mobilen? - Hallå eller.. jag minns inte
Vem ringde du senast? – Pappa
Antal timmar sömn inatt? - 2 timmar? 3 timmar?
Sov du ensam? – Nej!
Vad innehåller din favoritnattmacka? – philadelphia och salt smör.. kanske lite paprika. Eller rostat bröd med mycket smör blandat med nutella. Ja den såklart
SENASTE PERSON SOM
Sov i din säng: Emma
Såg dig gråta:
Fick dig att gråta: Mig själv
Du gick på bio med: Agnes
Du gick på stan med: Emma
Skällde på dig: Mamma ??
Skickade ett email till dig: Göran såklart...
HAR DU NÅGONSIN
Sagt "jag älskar dig" och menat det? – Ja, de flesta gånger hoppas jag!
Bråkat med ditt husdjur? – Jag och Valter har väl dividerat...
Drömt något helt galet och så har det hänt dig nästa dag? Jovars eller ja eller...
SAKER
Tar du droger? – Ja, socker!
Vad är du mest rädd för? – Att bli lämnad.... Agnes the one left alone: A true story
Vart vill du gifta dig? – i ett paradis
Vad hatar du verkligen? – När någon man är så jävla arg på inte förstår vad den gjort för fel
Har du varit kär? – Ja
Har du ett jobb? - Just nu lite ovisst..
Gillar du att ha folk omkring dig? – Oftast
Är du ett hälsofreak? – Intalar mej själv det..
STUFF
Är du ensam nu? – Nepp
Några piercings/tatueringar? – Nej kanske inte än
Låtar som fastnar i ditt huvud ofta? – de dåliga oftast
Vill du gifta dig? - Ja!
Vill du ha barn? - Ibland
FAVORIT
Rum i huset? – Där en varm säng står
Typ av musik? - Jag har aldrig träffat någon med så bred musiksmak som jag. Helt allvarligt!
Månad? – *minnen av aprilhimlen..*
DE SENASTE 48 TIMMARNA
Gråtit? – Någon tår rinner väl varje dag..
Köpt någonting? – Ja!
Varit sjuk? – "inte kry"
Sagt "jag älskar dig"? – Ja
Träffat någon ny person? – Ja, eller alltså.. inte som i att umgås.
Saknat någon? –
Kramat någon? – ja!
Kysst någon? – Bara posat lite (som vanda)
Haft sex? – näää
SENASTE
Låt du hörde: Patti Smith's Privilege (Set me free)
Film du såg: Jag minns inte ens..
Drink du köpte: Mojito! Den alkoholfria
Mat du åt: en liten pizza slice
Gången du åt en 7-Eleven korv: Jag har aldrig ätit en korv som blivit köpt där
Människa du slog: Jag skulle klappa Emma i ansiktet. Råkade bli lite hårt kanke. Förlåt i sådana fall!!!
Längsta bussresa? Stockholm till Östhammar vill jag minnas..
Irritation: Att hårfärgen bara står och väntar
Fick lite inspiration av Dundermusen.
Sexigast med mig
Sexigast med mig
- Att jag står upp för mig själv!
- Att jag har lätt till känslor
- Min amorbåge (läpparna)
- Mig naken!
Finast med mig
- Välviljan i mig
- Mjuka, lena, väldoftande hyn
- Att jag har så fin familj och fina vänner
Vackrast med mig
- Mina starkaste känslor
- Pingisbollarna
- Nosen
Justast med mig
- Min empati
- Kan inte ljuga för de jag älskar!
- Smidig kropp som tar sig fram lätt i folkhav!
Topp tre av topp tre
- Livsnjutaren i mig (kanske lite för mycket av det goda ibland..)
- Jag kan bli och åstadkomma vad som helst!
- Världens bästa humor.
söndag 9 januari 2011
Lova att meddela er om jag mot förmodan ändrar mej
Tänkte lista mina favoritskivor.
Bästa utländska skiva släppt någonsin Pirates Rickie Lee Jones, 1981
Bästa svenska skiva släppt någonsin Undringar Ted Gärdestad, 1972
Bästa utländska skiva släppt efter 2000 Hopes and fears Keane, 2004
Bästa svenska skiva släppt efter 2000 Laleh Laleh, 2005
fredag 7 januari 2011
två stationer bort
Åkte med mamma till morfar och hans fru idag. Min morfar - musikern, artisten, konstnären, konditorn, komiker och vi får inte glömma, Den store filosofen!
Man blir inte förvånad om man får en plastbit i munnen när man dricker en kopp te när man är hos min morfar och hans fru. Inte heller blir man förvånad när den 86 årige mannen utbrister hans trötthet på jultomtar och alla dessa julkort när vi nu är moderna människor som borde hålla oss till kontakt via dator och mobil.
Jag är trött på att vara den som kommer med snusförnuftiga svar. Jag nickar och ler. De blir nog lite besvikna.
Morfar säger att han bestämt sig för att leva några år till och jag betvivlar honom inte. Han poängterar att det är i nuet vi ska leva och visst kan jag hålla med men jag säger att för mig är det svårt.
Jag missförstår när han är allvarlig då han agerar som i en komedi... men när rynkan mellan ögonbrynen kommer fram, blicken spänner sig och skrattet är en minne blott minns jag plötsligt. För man vet aldrig med morfar. Hur han ska svara. Om man ska vara tyst eller sjunga.
(Jag frågade första gången min morfars fru om när och hur de träffades. Jag har hört historien många gånger, fast ur bittra och besvikna synvinklar. Hon talade vänligt om för mig...och frågade om jag hade funderat över det mycket. Ja, det hade jag.)
Man blir inte förvånad om man får en plastbit i munnen när man dricker en kopp te när man är hos min morfar och hans fru. Inte heller blir man förvånad när den 86 årige mannen utbrister hans trötthet på jultomtar och alla dessa julkort när vi nu är moderna människor som borde hålla oss till kontakt via dator och mobil.
Jag är trött på att vara den som kommer med snusförnuftiga svar. Jag nickar och ler. De blir nog lite besvikna.
Morfar säger att han bestämt sig för att leva några år till och jag betvivlar honom inte. Han poängterar att det är i nuet vi ska leva och visst kan jag hålla med men jag säger att för mig är det svårt.
Jag missförstår när han är allvarlig då han agerar som i en komedi... men när rynkan mellan ögonbrynen kommer fram, blicken spänner sig och skrattet är en minne blott minns jag plötsligt. För man vet aldrig med morfar. Hur han ska svara. Om man ska vara tyst eller sjunga.
(Jag frågade första gången min morfars fru om när och hur de träffades. Jag har hört historien många gånger, fast ur bittra och besvikna synvinklar. Hon talade vänligt om för mig...och frågade om jag hade funderat över det mycket. Ja, det hade jag.)
onsdag 5 januari 2011
Stockholm i mitt hjärta
Jag bor på två ställen. Med mamma bor jag på Östermalm och med pappa i Årsta.
Jag flyttade med mamma och min syster från mitt barndomshem i Enskede i april förra året. Det var lite sorgligt, men ack så dags!
Ofta när man träffar nya människor frågar de en var man bor. Då säger jag precis som det är. Ja.. varför skulle man säga någonting annat.
När jag får frågan och jag svara "på Östermalm med mamma och Årsta med pappa" är det ganska många som reagerar. Alla säger inte någonting men oftast så rör på ögonbrynen. Eller så ser man någonting i deras ögon. Men ibland orkar jag inte. Jag säger inte Östermalm längre utan byter ofta ut det till "kring Odenplan" eller så säger jag Tekniska Högskolan.
Det är många i min skola som verkar reta sig på att jag bor på Östermalm halva min tid. För det är inte så många på min skola som gör det. Där bor de flesta utanför stan och de som bor i stan håller den främre delen till på Söder. Jag brukar få höra kommentarer om vart jag bor, hur jag bor. Folk blir förvånande. Sedan börjar de retas lite, och såklart ska jag inte ta illa upp då det tydligen ska antas som fint att bo där, på Östermalm.
Om man skulle dra över alla en kam så skulle man nog säga att min skola är röd (politiskt sett). Östermalm anses som blått.
Ibland funderar jag på om jag skulle gå i en blå skola. En skola där borgarna regerade och de som inte bodde i Djursholm eller Danderyd, kanske Bromma eller Lidingö hörde till på Östermalm. Där skulle de inte yppa någonting om att jag bodde på Östermalm för att det skulle ju alla anta, istället skulle responsen hamna på att jag också bodde i Årsta. Kanske skulle jag bli retad för att jag bodde där? Kanske skulle jag få stå upp mot nedvärderande blickar. Kanske skulle jag enbart säga att jag bodde på Östermalm.
Nej, jag hoppas att jag skulle stå på mig och säga Årsta. För att jag älskar Årsta. Jag älskar Årsta för att det är snällt, det är givmilt och definitivt mer grönska än i stan. Där ligger Årstaviken och det mesta jag skulle behöva, läs här till exempel. Det är så fint. Det är hemma.
Jag älskar Årsta och jag älskar också Odengatan på Östermalm där jag bor. Det är lugnt där. Visserligen spatserar folk i Canada Goose-jackor, Gucci-klackar och med en Chihuahua i kopplet men alla låter mig vara ifred. Det är inte pretentiöst och slipper hälsa på någon för varje meter jag går. Det är vackra byggnader, gångavstånd till både bio och stadsbiblioteket och breda boulevarder. Och under mig bor faktiskt en aktiv socialdemokrat.
Men det var inte en enda i min klass på gymnasiet som var positiva inför min flytt. Inte en enda. Och när jag lärde känna en person i min skola viskade hon nervöst att hon bodde på Östermalm innan hon märkt min reaktion. Gaaahahah varför så fördomsfullt. Varför kan man inte få bo där man vill utan att möta fördomar, avundsjuka eller sarkasm.
Stockholm är fint. Jag älskar Årsta. Jag älskar Östermalm. Jag älskar kontrasten.
Jag flyttade med mamma och min syster från mitt barndomshem i Enskede i april förra året. Det var lite sorgligt, men ack så dags!
Ofta när man träffar nya människor frågar de en var man bor. Då säger jag precis som det är. Ja.. varför skulle man säga någonting annat.
När jag får frågan och jag svara "på Östermalm med mamma och Årsta med pappa" är det ganska många som reagerar. Alla säger inte någonting men oftast så rör på ögonbrynen. Eller så ser man någonting i deras ögon. Men ibland orkar jag inte. Jag säger inte Östermalm längre utan byter ofta ut det till "kring Odenplan" eller så säger jag Tekniska Högskolan.
Det är många i min skola som verkar reta sig på att jag bor på Östermalm halva min tid. För det är inte så många på min skola som gör det. Där bor de flesta utanför stan och de som bor i stan håller den främre delen till på Söder. Jag brukar få höra kommentarer om vart jag bor, hur jag bor. Folk blir förvånande. Sedan börjar de retas lite, och såklart ska jag inte ta illa upp då det tydligen ska antas som fint att bo där, på Östermalm.
Om man skulle dra över alla en kam så skulle man nog säga att min skola är röd (politiskt sett). Östermalm anses som blått.
Ibland funderar jag på om jag skulle gå i en blå skola. En skola där borgarna regerade och de som inte bodde i Djursholm eller Danderyd, kanske Bromma eller Lidingö hörde till på Östermalm. Där skulle de inte yppa någonting om att jag bodde på Östermalm för att det skulle ju alla anta, istället skulle responsen hamna på att jag också bodde i Årsta. Kanske skulle jag bli retad för att jag bodde där? Kanske skulle jag få stå upp mot nedvärderande blickar. Kanske skulle jag enbart säga att jag bodde på Östermalm.
Nej, jag hoppas att jag skulle stå på mig och säga Årsta. För att jag älskar Årsta. Jag älskar Årsta för att det är snällt, det är givmilt och definitivt mer grönska än i stan. Där ligger Årstaviken och det mesta jag skulle behöva, läs här till exempel. Det är så fint. Det är hemma.
Jag älskar Årsta och jag älskar också Odengatan på Östermalm där jag bor. Det är lugnt där. Visserligen spatserar folk i Canada Goose-jackor, Gucci-klackar och med en Chihuahua i kopplet men alla låter mig vara ifred. Det är inte pretentiöst och slipper hälsa på någon för varje meter jag går. Det är vackra byggnader, gångavstånd till både bio och stadsbiblioteket och breda boulevarder. Och under mig bor faktiskt en aktiv socialdemokrat.
Men det var inte en enda i min klass på gymnasiet som var positiva inför min flytt. Inte en enda. Och när jag lärde känna en person i min skola viskade hon nervöst att hon bodde på Östermalm innan hon märkt min reaktion. Gaaahahah varför så fördomsfullt. Varför kan man inte få bo där man vill utan att möta fördomar, avundsjuka eller sarkasm.
Stockholm är fint. Jag älskar Årsta. Jag älskar Östermalm. Jag älskar kontrasten.
tisdag 4 januari 2011
måndag 3 januari 2011
?!?!?!?!?!:#::E
Jag somnade aldrig inatt. Jag somnade imorse! Klockan kanske tjugo över fem?
Jag har inte gjort någonting vettigt på hela dagen. Mest tyckt synd om mig själv. Ömkande ökar men förhoppningsvis lyckas jag jaga tillbaka martyren i mig till mörkret innan jag somnar.
Det är stökigt i rummet, ja oj vad stökigt. Det är stökigt i mitt huvud. Var ska jag ta vägen. Var hör jag hemma. Vart är jag påväg. dalksdjalkfjösdghsadjkghsdjklfhsdjkfhsdjkfh
Jag har inte gjort någonting vettigt på hela dagen. Mest tyckt synd om mig själv. Ömkande ökar men förhoppningsvis lyckas jag jaga tillbaka martyren i mig till mörkret innan jag somnar.
Det är stökigt i rummet, ja oj vad stökigt. Det är stökigt i mitt huvud. Var ska jag ta vägen. Var hör jag hemma. Vart är jag påväg. dalksdjalkfjösdghsadjkghsdjklfhsdjkfhsdjkfh
Jag har sett alla filmer trettio gånger. Varken på ettan, tvåan eller trean går det någonting som skulle underhålla mig för stunden och jag vet inte vad jag ska göra. Jag har godis men det är jag inte längre sugen på då jag tryckt i mig lite för mycket och jag vet inte vad jag ska säga till någon så det är ingen idé att ringa.
Förvisso har jag en bok men jag är för trött för att läsa.
Jag skulle väl kunna sova men det känns så tråkigt.
Det står ett ord stämplat i min panna nu.
BORTSKÄMD!
Det är vad jag är. Men just nu finns det ingenting att göra någonting åt det faktum.
Förvisso har jag en bok men jag är för trött för att läsa.
Jag skulle väl kunna sova men det känns så tråkigt.
Det står ett ord stämplat i min panna nu.
BORTSKÄMD!
Det är vad jag är. Men just nu finns det ingenting att göra någonting åt det faktum.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)