I första ring läste jag Kultur och idé-historia, en kurs som sträcker sig både över årskurs ett och två i min skola. Jag hade en grekisk lärare. I början av terminen sa hon till mig "jag ser fram emot att få ha dig som elev, du verkar tycka om att läsa!". Vad hon inte visste då var att jag är inte en sådan som oftast kan prestera mitt yttersta på prov. Jag tycker det är väldigt svårt att få fram min kunskap på de där papperna och frågorna... oklart varför. När jag senare skulle få tillbaka mitt första prov som jag gjort i kursen följde jag henne till lärarrummet och hon utbrast i ett "ojdå....." på sin fina brytning. Ett IG. Inte alls vad hon hade tänkt sig. Jag tappade hoppet på den kursen och levererade IG efter IG om jag ens skrev proven. Tack Gud för att en annan lärare fortsatte att undervisa i ämnet året därpå, och gav mig ett betyg till trots då jag ännu mindre bjöd på mina insikter (han var ju medveten om att de fanns där inne ändå).
Nu när jag började årskurs tre fick jag beskedet om samma gamla lärare från ettan skulle undervisa. Jag blev ganska så.. pessimistisk angående detta och kände mig ganska så körd i även detta ämne. Nej, det skulle ju gå bra det här!! Tusan. Vårt första prov handlade om Judendomen och Kristendomen. Jag studerade inte så mycket som jag tänkt (precis som vanligt med andra ord) och väl på provet kom jag inte ens på alla svar. Jag svarade dock på alla frågor, man jag ju alltid hoppas att man gissat rätt. Jag lämnade in provet, och läraren som redan börjat rätta proven då skrattade och tyckte synd om oss, vår lilla klass. Ingen hade lyssnat på föreläsningarna. Ingen hade pluggat till provet. Det var kört!
Veckan därpå (förra veckan) fick vi tillbaka proven. Då var jag egentligen sjuk, dock hade jag och Emma tagit oss en tur till Globen. Idag hade vi religionslektion igen. När jag satt mig ner vid min bänk såg jag hur min lärare även idag satt och delade ut proven. Hon ropade mitt namn. Jag bävade. Jag ville inte gå fram och få mig IG i handen. Jag gick fram. Fick provet. Tittade på provet. Men vänta, vad nu, vad står det???? Vg???? VG+! För bra för att vara sant. Jag orkade inte ens bry mig om, reflektera över vad som skulle gjort mitt prov till ett MVG. Jag fick ett VG med ett plus och jag kunde inte vara gladare över det. (Även Nadine, som inte heller är en provtjej fick VG+. We go girl!!)
Sedan fick jag träffa Oskar! Se Valters dagis! Emma kommer vara hemma snart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar