Idag öppnade jag min dagbok för första gången på väldigt länge. Sedan mars 2010. Sextonde mars rättare sagt vill jag minnas. Känns så kort tid sedan, men ändå så länge sedan. Det har hänt så mycket sedan dess.
Det här till exempel:

Nej jag orkar inte rabbla upp allt. Vad bevisar det? Att jag förändrats, att jag går vidare? Jag behöver väl ingen lista för att se att mitt liv ständigt är i rörelse. Det här är ingen jädra sammanfattning på hur mycket som skett. Jag vet hur långt jag kommit med mig själv ändå. Det jag lärt mig.
Jag skriver den här blogspoten för mig själv. Därav blir den såhär trist ibland. Men skulle jag skriva den för någon annan skulle jag skriva den för fröken Rylander. Hon skulle inte bli av med det här. Jag vill skriva för henne! jag blev så rörd över den finaste kritiken jag fått av henne, av någon på länge.

Nåväl, för en gångs skull kan jag väl erkänna att jag lyssnar på "It takes a fool to remain sane". Lyssnar inte på den särskilt ofta, men det händer ibland. Jag tycker om hur Salo sjunger i den här låten. Han är övertygad liksom!!
Från en sak till en annan. Jag "surfar" in på Stockholms universitet och tittar på de kurser de har under hösten 2011 innan det eventuellt (förhoppningsvis) bär av till Brighton våren 2012. Jag hittar många väldigt spännande kurser jag vill läsa, för att nämna en; internationella relationer om jag minns rätt. Men de kurser jag helst av allt vill läsa; Genus och sexualitet 7,5 hp och Sexualitetens kulturhistoira 15 hp. (Samt även genusvetenskap och sexologi men de finns ju inte på su!!!). Jag blev glad när jag såg att varken någon av kurserna var högre än 15 hp, och tänkte då att jag kunde läsa dem efter varandra. Men sedan såg jag att de börjar samtidigt. Varför måste det vara så!! Varför kan det inte bara gå precis som jag vill någon enda jävla gång.