Vad charmigt

Dag 21 - Ett annat ögonblick
En solig dag. Om det var sista april eller första maj minns jag inte, jag lyckades aldrig minnas vilken av datumen som var mormors födelsedag. För så var det i alla fall, mormor fyllde åttio år idag som i den dagen. Jag skulle snart få sommarlov och tillsammans med min rosa sidecut som spårat ur redan då, och med Emma-li såklart. Vi bodde fortfarande i Enskede då och vi satt och väntade vid korvkiosken vid Globen där de en gång i tiden sålde varmkorv med bröd för fem kronor. Där brukade vi svänga förbi på vägen hem, senast tror jag att det var efter att vi kommit från Gotlandsbåten.
Nu satt jag och E å väntade på att bli upphämtade av mamma +1 för att färdas till en restaurang på Biblioteksgatan. De kom och vips så var vi där bland släkt, vänner och övriga gäster på restaurangen. Nästan alla var där, förutom morfars fru och tur var väl det. Jag och E satt för ovanlighetens skull i varsin ände av lokalen, då jag hängde med mina "killkusiner". Vi talade inte alls särskilt mycket. Sist men inte minst kom födelsedagsbarnet, mormor. Hon hade nyligen fått sin senaste cellgiftsbehandling och hon hade mer ork än vanligt. Inte nog med det, det var inte längre det plågsamma leendet hon log för att rädda oss andra utan idag log hon för att idag var mormor glad.
Det var valborg den här dagen. Jag skulle träffa Charles för att vi skulle äta sushi i Björns trädgård där skulle råkat sitta inte långt ifrån en annan gammal hjärtevän från mitt håll som precis innan skulle ha sagt att min uppenbarelse såg charmig ut. E skulle träffa D kanske, om jag inte minns helt fel. Det brukar jag ju inte göra men ibland händer det ju.
Valborgsmässoafton ifjol. 2009 alltså. Då hade mormor cirkus tre månader kvar, och ändå var hon piggare än någonsin med underligt fluffigt hår. Sista april eller första maj.